Ojojoj nu fick jag ett riktigt uppdrag :) Småbarn (1 1/2 år) och rutiner... Ja som jag sagt tidigare så är det vi vuxna som skapar rutiner och vanor hos våra barn, självklart har de en egen åsikt om hur saker och ting ska vara men det är inte alltid som våra små juveler kan få som de vill. Ta bara det här med att äta och sova....kan vara ett jättebekymmer i vissa familjer och för andra så finns det inte. Kanske hårt men det är vi föräldrar som måste bestämma hur vi vill ha det, ta de här med nattsömnen som kan vara ett bekymmer om man inte får sova. Bestäm er för att från och med torsdag så ska vi bryta denna dåliga vana som barnet har lagt sig till med för att vi vuxna har tillåtit de. Torsdag är en bra dag att börja på för då har man helgen framför sig och det tar ett tag att lägga om vanor hos oss alla stora som små..... Se till att ha bestämda mattider under dagen, att börja dagen vid 7.00 med välling är toppen för alla barn under 3-4 år de får i sig vätska, näring och de mättar ev, önskas det kanske nåt mer vid familjefrukosten vid 8.00. Lunch tillagad mat vid 11.30-12.00 därefter en vila ca 1-1 1/2 timme. Mellis vid 14.30-15.00 typ frukt, liten smörgås, yoghurt. Middag tillagad mat vid 16.30-17.30. Vid sänggång ca, 19.30-20.00 en flaska välling.
Nu kommer nog det viktigaste av allt att barnet somnar själv i sin säng i sitt rum, för som vi somnar nu så klara vi av att somna om, om vi vaknar under natten. Ni föräldrar ska sova i er säng. Själv satt jag där i mörkret och sjöng väldigt tyst för mej själv med min hand på barnets rumpa lite hårt skakande till en början för att sakta ta den därifrån och bara sitta helt stilla och se hur mitt barn somnade själv, hon trodde inte jag var där men jag satt där i mörkret sen smög jag ut och hon sov gott vidare. Om nu barnet vaknar upp under natten så är det samma procedur som skall göras igen handen på rumpan och nynna lite tyst men bara så kort att hon somnar om av sig själv vilket hon tror hon gör. Å så får man hålla på tills rutinen är bruten. Inte ta upp, inte mata, inte prata, napp om hon har det annars nynna och håll handen i ett fast grepp på henne så hon känner sig lugn och trygg :)
Lycka till :)
Det är viktigt att ni föräldrar är eniga om att gå igenom denna proces, turas om, stötta varandra, det är inte lätt men det går, det handlar om att de är ni som bestämmer hur ni vill ha det och ni är ett team.
Jag hoppas att detta hjälper :)
Kram Mia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar